Ibland får jag bara lust att gå och lägga mig på en äng och bara slippa alla bekymmer, alla dåliga dagar, ALLT! Men när jag väl går ut på en promenad eller bara går ut och gör det som alltid verkat så härligt och avslappnande. Ja då blir jag uttråckad och vet inte vad jag ska göra, allt känns bara meningslöst igen.

Livet skulle vara så mycket enklare ifall jag var som alla andra, men då hade jag ju inte varit mig själv